Innehåll:

• Produktnamn på etiketten
• Hur avkodas sammansättningen av en produkt?
• "E"-symboler på etiketter – är de alla dåliga?
• Märkning och allergiinformation
• Genom att läsa etiketten korrekt kan personer med matöverkänslighet välja rätt produkt.
• Näringsvärde på etiketten
• Datum på förpackningen – hur läser man det rätt?
• Kan det finnas ytterligare information på etiketten?

Konsumenter hanterar informationen på livsmedelsetiketter på olika sätt. Allergiker uppmärksammar allergener, personer på reduktionsdiet fokuserar på sammansättning och energivärde. De som bryr sig om livsmedlens kvalitet och säkerhet tittar på utgångsdatumet. Ur en näringsexperts synvinkel är det viktigt att kunna förstå och analysera näringsvärdet i en produkt. Låt oss därför lära oss etiketternas hemligheter och hur man läser dem korrekt för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

Produktnamn på etiketten

Vi känner ofta igen produkter på deras förpackning, men det är värt att se till att den inte liknar en konkurrentprodukts förpackning, eftersom det kan leda till förvirring. Ibland ger produktens namn en ledtråd om dess bearbetning, som till exempel "fryst" eller "rökt". Det är viktigt att produktnamnet inte ersätts av ett märke eller namn som enbart skapats för marknadsföringsändamål. Var alltid uppmärksam på beteckningen – oavsett om det gäller ost, en ostliknande produkt, smör eller en fettsammansättning. Även om skillnaden är liten, handlar det om helt olika produkter.

Hur avkodas sammansättningen av en produkt?

Som produktinnehåll räknas alla ämnen, inklusive tillsatser, som använts i produktionsprocessen och som finns kvar i slutprodukten. På etiketten anges ingredienserna i fallande ordning – ju längre ner på listan, desto mindre mängd av den ingrediensen finns i produkten.

Undantag från detta är till exempel färsk frukt och grönsaker (även potatis), kolsyrat vatten och vinäger (förutsatt att inga andra tillsatser finns) samt produkter som ost, smör, kärnmjölk och grädde, förutsatt att de inte innehåller några extra ingredienser som enzymer eller bakteriekulturer.

Undvik produkter med långa ingredienslistor med okända namn och sådana som innehåller glukos-fruktossirap, socker, palmkärnfett, kokosfett eller transfetter.

"E"-symboler på etiketter – är de alla dåliga?

Tillsatser tillsätts livsmedel för att förbättra deras smak, utseende, hållbarhet eller konsistens. "E"-märket betyder att ämnet har genomgått en säkerhetsbedömning och används i mängder som, baserat på tillgänglig forskning, inte utgör någon hälsorisk. Exempel på sådana ämnen är mononatriumglutamat (E621) eller aspartam (E951), men även den ofta använda citronsyran, salt eller karamell.

Vissa färgämnen som tartrazin (E102) och alluraröd (E129) kan påverka hyperaktivitet och uppmärksamhet hos barn. Efter en omvärdering har deras tillåtna koncentration i produkter minskats.

Märkning och allergiinformation

Tillverkare är skyldiga att informera konsumenter om allergener som finns i produkter. Listan över ämnen som kan orsaka allergier eller intoleranser finns i EU-förordningen (bilaga 2 till förordning nr 1169/2011). Detta inkluderar bland annat: spannmål, kräftdjur, ägg, fisk, jordnötter, soja, nötter, selleri, senap, sesam, svaveldioxid, lupiner och blötdjur.

Även om en fullständig ingredienslista inte krävs för en produkt (t.ex. alkoholhaltiga drycker), måste tillverkaren ange förekomsten av allergener. Ibland går det trots alla försiktighetsåtgärder inte att utesluta förekomsten av ytterligare allergener i produkten. I sådana fall står det på etiketten till exempel "Spår av jordnötter".

Genom att läsa etiketten korrekt kan personer med matöverkänslighet välja rätt produkt.

Personer med matintoleranser måste noggrant kontrollera produktmärkningen. Allergener markeras vanligtvis, men andra ingredienser som kan orsaka intoleranssymptom är inte alltid synliga.

Vid en eliminationsdiet är det viktigt att veta vilka ingredienser som ska undvikas. Observera också att produkten kan innehålla spår av allergener. Detta kan bero på kontakt med andra produkter på samma produktionslinje.

Kontrollera därför alltid om produkten innehåller det allergen som du reagerar på. Allergener som mjölk, nötter och ägg är vanligtvis fetmarkerade eller understrukna.

Näringsvärde på etiketten

Referensintaget (RIV) är enligt vetenskaplig forskning den mängd näringsämnen som en genomsnittlig vuxen bör konsumera per dag.

RWS tar inte hänsyn till individuella skillnader som ålder, kroppsvikt eller fysisk aktivitet och är därför inte ett värde som passar alla människor.

Vanligtvis avser detta värde en portion av produkten. Syftet är att hjälpa dig att övervaka ditt näringsintag, särskilt intaget av näringsämnen som kan konsumeras i överskott, såsom socker eller natrium.

Produktetiketterna innehåller näringsinformation, inklusive kalorier, protein, kolhydrater, fett, fiber, natrium och utvalda vitaminer och mineraler.

Datum på förpackningen – hur läser man det rätt?

Med "Bäst före" eller "Använd senast" avses det datum till vilket tillverkaren garanterar produktens kvalitet. Kontrollera det alltid, men kom ihåg att det inte är tillverkningsdatumet.

För vissa produkter som färsk frukt och grönsaker, alkohol (över 10 % volymandel), bröd som konsumeras inom 24 timmar, vinäger, salt, socker, godis och tuggummi krävs ingen datumangivelse.

Bäst före-datumet kan anges på följande sätt:

•     "Bäst före..." - gäller för lättfördärvliga produkter där dag, månad, år anges,

•     "Bäst före/slutet av" – för produkter med längre hållbarhet anges vanligtvis även månad och år.

Produkter efter detta datum kan förlora kvalitet, t.ex. ändra smak, lukt eller färg. För hållbara livsmedel finns dock ingen betydande risk vid konsumtion. För lättfördärvliga livsmedel, som mejeriprodukter och bröd, bör de dock inte konsumeras efter utgångsdatumet. Detta kan utgöra en hälsorisk.

Kan det finnas ytterligare information på etiketten?

Var uppmärksam på ytterligare uppgifter på etiketterna, till exempel "kalorisnål" eller "sockerfri". Näringsvärdesangivelser ger information om vissa egenskaper hos en produkt, till exempel dess kalorier eller näringsvärde.

Var vaksam mot oärliga metoder, såsom påståendet att en olja är "kolesterolfri" när ingen olja naturligt innehåller kolesterol.

Etiketten kan innehålla märkningar som ger information om produktens kvalitet, t.ex. certifikat för ekologisk odling eller regionalt jordbruk. Endast produkter som uppfyller vissa krav får denna märkning. Ibland använder tillverkare liknande symboler för att vilseleda konsumenter. Det är därför värt att känna till de tillåtna symbolerna. Dessa märkningar kan regleras av EU-föreskrifter, internationella organisationer eller nationella kvalitetssystem.